Då var måndagen snart gjord.

Pessimist de är jag i ett nötskal idag!!

Man känner sig mer och mer osäker på om det verkligen ska ta sig den här gången. Kanske är lika bra att ställa in sig på ett misslyckande så man inte bryter ihop totalt vid testdagen.

Jag vill ju verkligen att det ska funka, går hela tiden omkring och känner efter... visst krampar det lite... brösten ömmar, eller?....mår jag illa, eller är det för tidigt att göra det?

Tror jag blir galen snart!!!!

En jobbarkompis kom ut idag med att hon är gravid i tredje månaden, hade det nästan på känn då hon slutade röka för ett tag sen. Känns lite orättvist då hon har två sen tidigare och jag har ingen. Jag vill ju verkligen oxså ha barn!!! Varför ska det vara så j**vla svårt??

Nä nu är det dax för duktiga frun att laga middag åt mannen.