Fy fasen vilken jobbig vecka det har varit. Jag som sett framemot kub och äntligen få se den lille en gång till fick ångra mig bittert.
Glad i hågen anlände vi till special mödravården och fick träffa en supertrevlig läkare. Han mätte bebis till 6 cm och nackspalten till 1.5mm, gick vidare och kollade in näsbenet, armar, ben och att flödet genom navelsträngen funkade som den ska.
Han var verkligen glad och nöjd med det han såg och både jag och mannen bubblade av lycka när den lille började sparka och vifta som en galning.
Sen kom chocken, läkaren knappade in alla uppgifter i datorn, la in min åder, vikt, längd och resultatet från blodprovet. När han gjort det da han bara -oj, det här ser inte bra ut!
Jag fick hjärtat i halsgropen och fick se siffrorna..,
* 1:20 trisomi 13
* 1:1589 trisomi 18
* 1:165 trisomi 21
Så vi fick frågan direkt om vi inte ville göra moderkaksprov. Vi hade pratat om det tidigare och svaret var -Självklart!
Sagt å gjort - 2timmar senare var det dax. Nålen på 20cm var ingen höjdare och ont gjorde det oxså.
Men tur att det gick fort.
Så helgen har varit en låååång väntan och idag kom äntligen svaret
- Allt är ok! Inga kromosomfel :)

Jag är sååå lycklig <3

Trevlig kväll
PS. Slänger in veckans viktkort.

Tjing, tjing!
Äntligen har vi passerat 11+6 och går därmed in i vecka 13! Det känns sjukt overkligt! Men fruktansvärt bra :)

Vi var till barnmorskan för inskrivning förra veckan och det var en stor besvikelse. Trodde att vi skulle få se knytet men icket. Nä, det var bara en lång utfrågning om allt från vart jag jobbade till sjukdomar i släkten. Sen vart de å lämna kissprov och blodprov till KUB testet som vi ska på till veckan.

Apropå KUB så känns de sjukt nervöst. Tankarna flyger iväg och man funderar om knytet lever? Är i rätt storlek? Har hög risk till kromosomfel? Ghaa, ska man aldrig få slappna av och njuta!

Det positiva är väl att jag inte gått upp något i vikt än. Hade iofs att ta av sen tidigare så nu hoppas jag att de fortsätter så där.

Trevlig fredag

Fredag = Ledigdag, eller hur var det igentligen? Har kostat på mig lediga fredagar ett par veckor för jag är så förgjortat trött. Lyx, lyx, lyx... jag vet! Tur man har ett sånt jobb som man kan komma ifrån ibland utan att det gör något.

Man slits mellan hopp och förtvivlan fram till vul, trots jag har 1000 symtomer så kommer ändå tanken upp.... -Tänk om jag bara inbillat mig? 

Jag vet det låter knasigt men det finns ju dom som "går tom" och tror dom är gravida. Tänk att inte komma in på ultraljud förräns i v18,19 för att se att det inte finns något foster. Magen växer, brösten börjar tillverka mjölk och vissa känner av foglossningar - åsså är allt bara en bluff!

Phu.. Nä, det känns skönt att kolla till det lilla livet nästa vecka. 

Idag är det 7+0 och jag går alltså in i vecka 8.

Symtomer just nu är ömma bröst, illamående som kommer och går, måste upp en gång per natt och pinka, trött, trött, trött, trött och så känner jag av lite falsk ichias i vänstra skinkan. 

Hopp och lek på fredagen! Nu ska jag ut i det vackra vädret :)

TGIF för då är det ledigdag :)
Det har varit gudomligt skönt att va ledig dom här sista tre fredagarna.
Känns verkligen som man behöver all extratid man kan få för att vila.

Ja, eller... Vila å vila, det blir snarare att försöka komma ikapp med hushållssyslorna. Vaknade strax efter fem i morse, pigg som en mört! Det var bara att kliva upp och börja städa.
Så nu sex timmar senare har jag tantlurat i soffan. Känns lyxigt skönt.

Fick veta att en jobbarkompis är i vecka 16. Alla vart sååå glada och gratulerade henne! I det läget ville jag bara skrika ut -Jag är oxså GRAVID!
Men lyckades som tur lägga band på mig :)
Det känns så långt bort till VUL den första april. Man vill ju verkligen veta att allt är ok och hjärtat börjat slå. Sen är det väntan fram till kub oxså, men det är ju nästa milstolpe.

Tjo å tjim, trevlig dag

Fick mig ett gott skratt i lördags när jag stod i bara bh framför spegeln. Det är nämligen så att mina bröst växt en aning sista tiden och numera är halva vårtgårdarna utanför bhkanten.
Så det var bara att slänga på sig kläderna och fara och shoppa ett par nya, passade även på att köpa en helt utan sömmar som jag nu använder på natten.
Ja, natten... Det är som en plåga att ta av sig bh:n på kvällen. Duddarna är inte bara större utan jätteömma. Så man får vara försiktig när man kränger på sig nattbhn. Sen när man väl sommnat så får man vara glad om det blir fyra timmars sömn innan blåsan måste tömmas. Det är helt sjukt! Jag som aldrig behövt rasta Doris på natten och nu måste jag upp två svängar :(
Men det får man väl inpå.

Jag har inte berättat något på jobbet än, tänkte vänta tills efter kub.
Just nu är det en pärch att bara gå uppför trapporna till kontoret. Jag måste stanna halvvägs och hämta andan. Sen känner jag av magen och molvärken som mest efter att suttit framför datorn ett tag, telefonen ringer och jag måste "rusa" för att hjälpa någon. Det har hänt att jag måste sätta mig ned efter att par meter och slappna av.

Man har ju hört om alla symtomer man kan få och dom flesta värkar jag fått. Illamåendet botar jag med seaband från Apoteket. Funkar faktiskt riktigt bra.

Idag är det vecka 6 (5+3)

Tjohoo då var det äntligen testdag. Har ju iofs ju redan tjuvtestat på 4+0 men var ju tvungen att ta ett till för säkerhets skull ?
Vaknade vid 01.00 och var tvungen att pinka, somnade om och vaknade igen 05.00 Knep som 17 och lyckades hålla mig till 06.00 då jag tog testet. Gravid 2-3 ! Helt galet! Det visar ju att hcc har ökat och jag kan äntligen börja hoppas :)
Symtomer än så länge är ömma bröst, trött, frusen, känslig för lukter.

Var så fruktansvärt less i förra veckan så mannen överraskade och tog med mig på en roadtrip till Uppsala. Därför har jag inte skrivit någonting på ett par dagar.
Det har varit så skönt att komma bort och jag har inte tänkt på ruvandet alls. Men i morse började tankarna mala igen... gravid, inte gravid, gravid, inte gravid... Till slut var jag bara tvungen att kliva upp och göra ett test.
Låååånga sekunder tickar fram innan det dyker upp Gravid i fönstret ?
Ville inte väcka mannen som sov så gott så jag lämnade testet på handfatet, gick och gjorde i ordning frukost och slog på tv:n. En timme senare vaknade han till liv så jag ropade att han skulle gå in på toan och hämta en grej jag glömt på handfatet. Gissa om han vart glad!
Så nu håller vi tummarna att det verkligen går vägen den här gången och vi äntligen blir föräldrar.

Har hamnat i ett jobbigt läge.
Efter att vi haft våran 5 meters husvagn i fyra år är det dax för en större.
Jag har suttit i timtals och lusläst blocket, husvagns broschyrer och olika hemsidor om husvagnar.
Man blir så sjuk när man ser dom här nya vagnarna, inredningarna, micro, direktinkopplad vatten och avlopp mm
Nä, nu hänger de bara på om jag blir gravid eller inte. Blir det tillökning så är det en barnkammarvagn som ska inhandlas och blir vi inte fler i familjen så räcket det med en vanlig Kabe royal ;)
Nä, dax att tänka på refrängen! Inatt ska jag drömma vidare om min nästa husvagn ?